Författare: MD Ph.D Tetiana Kovtiukh
I den här artikeln diskuterar, MD Ph.D Tetiana Kovtiukh för tidig födsel, komplikationer relaterat till detta och de potentiella orsakerna till detta. Dessutom, presenteras Sveriges neonatalvården och behovet av framtida utveckling.
För tidig födsel, vilket definieras som födsel före utgången av graviditetsvecka 37, fortsätter att vara högt prioriterat inom sjukvården och ett stort problem världen över. Andelen för tidigt födda barn varierar mellan olika länder, men ligger generellt någonstans mellan 5 till 18% och någon nedåtgående trend kan inte utläsas3. Ett för tidigt fött barn löper dessutom en 40 gånger högre risk att dö i anslutning till födseln, i jämförelse med ett barn som föds vid fullt gången graviditet. Detta beror på att ett för tidigt fött barns organ och system inte är fullt utvecklat. En anpassning till livet efter födseln, ett liv i en ny miljö, är mycket svårare än för barn som föds efter fullt gången graviditet1.
Förhållandena under vilket fostret utvecklas under graviditeten (fosterstadiet räknas från den 10e graviditetsveckan fram till förlossning) varierar kraftigt i termer av temperatur, ljud- och ljus nivå och luftfuktighet. Viktigast av allt är dock behovet av att andas på egen hand, förmågan att ta till sig näring, samt att fungera självständigt, utan modern.
Sverige har en låg andel för tidigt födda barn
Sverige har en lång historia inom neonatalintensivvård, och andelen för tidigt födda barn är låg i jämförelse med andra länder, exempelvis USA. Enligt Neonatalvårdsregistrets Årsrapport 2021 hade Sverige omkring 6,6% för tidiga födslar det året4. En studie av befolkningen med data från det svenska födelseregistret visade att för tidig födsel kunde variera mellan 1,73% och 6,31%, beroende på region3. Vidare, visar data att bland nyfödda barn i Sverige som föds extremt för tidigt (mellan 22–26 graviditetsveckan) ökade chansen att överleva det första levnadsåret från 70% till 77% mellan 2004–20162,5. Extremt för tidig födsel fortsätter dock att vara ett problem, framförallt när det gäller optimal vård, både vård före och efter födsel, långvariga hälsoproblem och överlevnadsangel utan komplikationer i denna känsliga patientgrupp. Trots att Sverige har ett vårdsystem i offentlig regi där förlossningsvården är både fri och involverar de gravida kvinnorna existerar dessa problem fortfarande4.
Att vara född för tidigt är en kamp
Att föda en för tidigt född bebis kan bli en tuff utmaning för föräldrarna, eftersom alla drömmer om välmående, friska och glada barn. Att ta hand om ett barn som har fötts för tidigt är krävande och tar inte slut vid utskrivning från intensivvårdsavdelningen. För många föräldrar fortsätter vården av ett för tidigt fött barn inte bara månader efter födseln, utan under många års tid, eftersom många av barnen drabbas av långvariga komplikationer så som synnedsättning, kognitiva nedsättningar och rörelseproblem. Samhället vet för lite om dessa barns behov och egenskaper. Exempelvis hur dessa barns sociala kontakter i skolan påverkas, där det kan finnas brist på förståelse för deras begränsningar, vilket kan leda till utanförskap och ensamhet.
På grund av detta, måste forskare och professionell vårdpersonal göra sitt yttersta, inte bara för att rädda livet på dessa små patienter, utan också för att hitta möjligheter till vård som innebär ett liv utan större hälsokomplikationer. Det är trots allt denna vård som avgör hur deras liv kommer att bli.
Källor:
1. Bell EF, Hintz SR, Hansen NI, et al. Mortality, In-Hospital Morbidity, Care Practices, and 2-Year Outcomes for Extremely Preterm Infants in the US, 2013-2018. JAMA. 2022 Jan 18; 327(3): 1–16. doi: 10.1001/jama.2021.23580
2. Fellman V, Hellström-Westas L, Norman M, et al. One-year survival of extremely preterm infants after active perinatal care in Sweden. JAMA. 2009 Jun 3;301(21):2225-33. doi: 10.1001/jama.2009.771.
3. Murray SR, Juodakis J, Bacelis J, Sand A, Norman JE, Sengpiel V, Jacobsson B. Geographical differences in preterm delivery rates in Sweden: A population‐based cohort study. Acta Obstet Gynecol Scand. 2019; 98:106–116. DOI: 10.1111/aogs.13455.
4. Neonatalvårdsregistrets Årsrapport 2021. Swedish Neonatal Quality Register. www.snq.se.
5. Norman M, Hallberg B, Abrahamsson T, et al. Association Between Year of Birth and 1-Year Survival Among Extremely Preterm Infants in Sweden During 2004-2007 and 2014-2016. JAMA. 2019;321(12):1188-1199. doi:10.1001/jama.2019.2021.
Läs hur Neola Medical vill uppgradera värde av för tidigt födda barn.
Läs om studier relaterade till teknologin som används av Neola Medical.